Avgörande beslut tas bäst med en kopp kaffe som kompanjon. (För er som hängt med i espressoföljetången: Som bekant: Min högt ärade maskin gav upp efter tio år. Sedan dess: I fredags åkte jag till Kaffelabbet och köpte en ny, ej likadan maskin. Kromfärgad, kantig och ett framträdande som var självupptaget och tvärt, ingen kärlek … Läs mer
Mor bläddrade i psalmboken. Hennes händer, var vita, nästan genomskinliga och darrade, blicken for över sidorna. Ljuset silades in genom mosaiken och gjorde mönster på väggarna, de olika färgerna rörde sig oregelbundet, som om de dansade. Ännu hade inte mässan börjat, ett lågmält mumlande hördes. Ljud av steg mot stengolvet och kyrkobesökarna satt utspridda. Människor … Läs mer
KAPITEL 9 Felicia, Göteborg 1953 Farmors resväskor stod uppradade i hallen, tre till antalet. Porten var ännu öppen, lätta snöflingor virvlade in och smälte. Ljuset kastade sig oblygt in och fick väskornas vaxade yta att glänsa. Hallen såg sliten ut när tröskelns flagnande lack och hallmattan som blekts kom i dagen. Trots mockasinerna kändes nedersta trappsteget … Läs mer
Ett utdrag ur ”Att ångra är att slösa tid” ett manus som jag skriver på av och till. Vi befinner oss i Göteborg på 1950-talet. Det är första gången Felicia träffar Jonathan. Hon är utelåst och han tar med henne till sig. Hon bor i bättre kvarter och han bor med hela sin familj … Läs mer
”Je ne regrette rien” – Jag ångrar ingenting, en kampsång av Edith Piaf, en stor liten människa som fascinerat mig mycket. En underdog, skör konstnärssjäl, en fighter, en relationsmissbrukare, med en röst som kan urskiljas av tusental. Idag lallade jag på stan och letade efter present till en femåring och råkade på ett radergummi med … Läs mer
Hon stod med ryggen mot honom. Blusen stramade över de magra skuldrorna. Några hårstrån i nacken hade fastnat i knäppet på halsbandet. Med ansiktet vänt mot fönstret lät hon blicken vandra över stadens kontur, som om hon skapade den med sin blick. Rummet var kvavt och hon längtade ut i den brinnande kvällen. Himlen … Läs mer
Matilde är nybliven änka och hennes son Harry försöker övertala henne att flytta in hos dem. Vi följer barnbarnet Felicia. Felicia, Göteborg, 1953 När hon kom innanför porten kände hon en ny, annorlunda doft. Dörren till garderoben stod på glänt och hon skymtade den inhängda kappan, tyget var korpsvart och glänste i ljuset från hallen. … Läs mer
Under veckan i Lund korrekturläste jag mina kapitel ytterligare, och tog några beslut. Vartannat kapitel berättas ur Felicia, elva års perspektiv och sträcker sig över ett år i hennes liv när hon lär känna sin farmor. Vartannat kapitel berättas ur hennes farmor Matildes perspektiv. Henne följer vi från att hon flyr från sin misshandlande styvfar i ett … Läs mer
Här jag försökt skildra att Felicias föräldrar inte är närvarande, varken fysiskt eller psykiskt, vilket gör Felicia ensam och sökande. En text ur ”Att ångra är att slösa tid” en berättelse som jag skriver på för tillfället. Mörkret hade lagt sig, möblernas siluetter speglades i salongens fönster. Vinden pressade sig mot huset och det knakade … Läs mer
Miljöbeskrivningen är ett fint verktyg för att sätta stämningar och hjälpa läsaren in i din värld. Ibland finns fysiska hinder i miljön – något man snubblar på. Så länge beskrivningen av miljön fyller en funktion – driver handlingen framåt, beskriver en karaktär har den ett existensberättigande (och blir något annat än en tråkig transportsträcka). Nedan … Läs mer
