läsa / Reflektion

En läsupplevelse jag minns

stil C

Jag var femton år. Grannarna var bortresta, vi vattnade deras blommor. När jag gick i deras tomma, tysta hem lade jag märke till alla titlar i bokhyllan. Jag fastnade för en svart, blank hård pärm. På framsidan stod det; Glaskupan av Sylvia Plath. Jag lånade den. Det var första gången jag såg namnet, Sylvia Plath och jag hade ingen aning om vem hon var.När jag läste boken minns jag att jag tänkte att det var något ”visst” med både boken och författaren. Jag började grotta ner mig i vem hon var och fann endast lite information om henne (detta var före googles tid…).

Skildringen av kvinnor som dansar på gränsen till galenskap är något jag dras till. Har tidigare skrivit kort om Zelda Fritzgerald (gift med F. Scott Fritzgerald).
Jag kan fundera över om dessa kvinnor verkligen var tokiga eller om omständigheterna trängde dem. Plath begick självmord och Zelda dog i en brand.

Det finns en blogg som resulterat i en bok som belyser hur begåvade kvinnor hamnade i skuggan av sina män och även hur kvinnor som avvek från normen lätt kunde hamna i fåran där de stämplades som svaga till sinnet.

Det ligger i min plan att läsa Heroines av Kate Zambreno” som handlar om – jag citerar –   ‘The mad wives of modernism who died in the asylum. Locked away, rendered safe. Forgotten, erased or rewritten.” som det står i New Statesman. Läs hela artikeln här

Ha en fin Kristi Flygare !

Annonser

2 thoughts on “En läsupplevelse jag minns

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s