Poetiska infall / Reflektion

Svanesång

 

Macro och Västra Hamnen 134 crop

copyright David Balogh

 

I ett upphöjt lugn glider jag genom triumfbågen som leder mig förbi livets ände. Min näthinna är mätt. Min älskade och mina vänner har redan vandrat denna väg. Jag följer dem. Det vilar inget vemod över min enkelresa. Jag är klar. Det finns inget bittert. Jag är klar. En vindlande melodi tonsätter mina steg. Sången går i gryningens toner. Valarna sprutar fontäner som finstämda fanfarer. Delfinerna sveper fram över fjärden. Jag seglar fram. Ansikten ur mitt minne ler mot mig. Leder mig. Hålet av saknad fylls med liljor. Jag lyfter mina armar mot himlen. Ljuset strålar mot mig. Fångar in mig. De levande ser på mig med sorgsna ögon. Med tårfyllda ögon. Jag tar deras händer, trycker dem hårt. Tröstar dem. Stryker bort deras tårar. Jag lovar dem att vi ses igen.
Någon gång.

Annonser

6 thoughts on “Svanesång

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s